Stora darren

Så fortsätter då vår resa söderut efter en natts god sömn.

Sova sked....

Idag var det betydligt mer backigt så det blev lite jobbigt för Hasse att köra trots farthållare och avgasbroms, och vägarna blev lite sämre rent allmänt. Inte en enda kö och bara några mindre vägarbeten. Vi valde verkligen rätt rutt denna gång.

Vid en körpaus upptäckte vi sprickor i ena bakdäcket och blev lite nojiga. Hasse frågade en långtradarschaffis om vi behövde vara oroliga men han tyckte att det var inga större bekymmer. Han tipsade även om en bättre körsträcka över till Spanien, så den hoppade vi på.

Strax efter Fulda blev vi stoppade av motorvägskontrollanter, dom kom med blåljus och blinkande skylt som bad oss följa efter. Vi blev nervösa, vad hade vi nu gjort galet osv? Dom bad att få se papper på bilen och ville titta in i skåpet samt titta på ”vignetten”, eller motorvägsbiljetten som nog är ett mer passande namn. När dom förstod att vi inte körde yrkesmässigt utan var på flyttande språng blev dom lite lugnare. Dessutom visade det sig att Hasse löst fel motorvägsbiljett så vi fick inte köra på just den vägen vi var på. Men det löste sig då vi for ner till närmaste mack och löste ny biljett från där vi var till Saarbrucken. Men jag lovar vi blev svettiga ett tag. Kom på efteråt att jag skulle fotat allt men det var så dags då.

Det blev i alla fall en bild på våra truckers

 I gamla Svedala skaffade vi en grejimoj man stoppar i cigarettändaruttaget så att man kan få ut 220v och köra datorn på ström. Ett batteri räcker ju aldrig så länge som man vill. Tanken var att jag skulle sitta och dokumentera under färden för att ha lite att göra mer än att gnälla på Hasse och hans körning eller kolla karta och kompass. Vi stoppade in den i urtaget och det sa poff, poff och det började ryka. Då först kom vi på att grejimojen var för 12v och i lastbilen är det 24v, tur att vi inte hann koppla in datorn, då hade den säkert gått upp i rök den med.

Söder om Frankfurt är det väldans glest med rastplatser och bensinmackar, påminner om Norrland, där man också kan åka mil efter mil utan att träffa på ett tankställe. En klar kontrast till området norr om Frankfurt där det finns enorma rastkomplex med allt med en sådär tre mils mellanrum. Nåväl vi hittade ett ställe några mil innan franska gränsen där vi nu tagit in på ett motorvägsmotell för att slippa hålla på och trixa som vi fick göra igår. I morgon bitti är det bara att äntra bilen och styra ut på rätt väg direkt.

Efter  en typisk vägkrogsmiddag, som faktiskt var riktigt god blir det till att krypa till kojs så batterierna laddas inför morgondagen då vi ska fara omkring och säga ”bon jour”

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag