4WD Terrängäventyr


I går kväll ringde Manuel och Fritz och frågade om vi ville vara med på en ”djungeltur” och klart som korvspad ville vi ju det.
I morse for vi så iväg till Coito där ett helt gäng med vidunderfordon och tillhörande förare väntade. Efter en snabb fika på byns café äntrades bilarna och vi for till skogs.


Vid första backen valde Raol fel sida av ”vägen” och började hasa bakåt, som tur var stod ett träd i vägen och stoppade bilen för vidare nedhasning och han fick vinschas upp sen kunde turen fortsätta över stock, sten och omöjliga vägar. Värre var det eftersom det regnat en hel del, inatt kom det 19mm (Anders hade med en regnmätare till oss så nu vet vi exakt hur mycket som kommer), så vägarna var leriga, hala och hade djupa spår av regnet, ibland rena diken i vägen.

Raol fastnade

Det är ofta sådana här ”kostigar” vi hamnar på när vi är ute på upptäcksfärd, exempelvis då vi letar efter badplatser, Portugal tycks drälla av dom eller så har vi bara haft oturen att råka på de som finns.
Naturen här är väldigt dramatisk, det går upp och ner hela tiden, det är stup och så smalt att en bil nätt och jämt får plats, ibland är det rena djungeln och svårt att hitta vägen.


Vid ett tillfälle tog vägen slut och där stod det sju bilar på rad på en smal remsa med ett mindre stup på ena sidan och ett uppförslut på andra. Det gick inte att backa så alla fick försöka trixa som galningar för att försöka vända på den lilla öppna yta som fanns till buds, tur att det var terränggående fordon, efter ett tag hade alla lyckats vända bilarna och turen kunde fortsätta.
Efter mycket slirande och skumpande kom vi fram till en rastplats som var ofantligt vacker.


Äventyret fortsatte genom skogen och efter mycket om och men kom vi fram till ett annat ställe vid floden. Där tyckte några av pojkarna att det var kul att köra i vattnet och en av dom fastnade rejält. En bil kopplade vajer till den som satt fast och försökte dra loss den vilket slutade med att också den satt fast. Bil tre kom till undsättning och fastnade, därefter kom bil fyra och kopplade sin vinsch till hela raddan av bilar, nu stod där fyra bilar hopkopplade med vajrar men de fick ge upp. Den första ”räddningsbilen” kopplade sin vajer baktill på den sjösatta bilen och lyckades till sist få loss den.


Gissa det var mycket skratt

Efter det for vi hemåt, återigen över stock och sten. Ibland kom vi upp på asfaltsvägen och vi pustade ut att snart är det över, men icke då. Det bar snart av ut i bushen igen och efter fyra timmars skumpade kom vi åter till civilisationen. Efter ett snabbt besök hemma för att rasta hundar for en del av gänget in till Tomar för intagande av lunch.


Det har varit jättekul, även om det blev lite tradigt på slutet. Som ett under var jag inte rädd en enda gång så länge det gick framåt, värre var det när det skulle backas eftersom man satt så fastspänd att man inte kunde titta bakåt, det var allt lite otäckt.

Fler bilder finns på Picasa

4WD Terrängtur

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.

Kommentarer

Inger sa…
Vilka äventyr ni får vara med på, låteer lite oroväckande ibland men ni verkar trivas jättebra där nere. Ingen hemlängtan till Sverige?
Men vilket äventyr! Det verkar då inte vara långtråkigt i Portugal! ;-)
Nej, ingen hemlängtan (än i alla fall) och inte är det lågtråkigt heller. Vi har superkul, utom då vi slåss med byråkrati förstås.

/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag