35-års jubileums-lunch

Dagen tillbringade vi i grannbyn Carril där "Folkets hus" firade 35 år med en stor lunch. Vi for dit med Mandy och hennes make John som nu kommit till Portugal efter att ha jobbat några månader i England.

Vi började med ett glas vin/öl i baren.

Fler och fler kommer

Det bjöds på traditionell portugisisk mat och vin, vatten eller juice för den som ville. Lunchen startade med rissois, ost och oliver, efter det kom en grönsakssopa som var riktigt god. Till huvudrätt fick vi "kött" med grönsaker och ris. Kötträtten var inte riktigt i vår smak, dom har en förkärlek för fett och svålar som bara är kokta rätt upp och ner utan utan kryddor så det blir inte mycket smak och det mesta hamnar på kanten av tallriken eftersom ingen av oss gillar fett, men grönsakerna var helt ok. Hit in tills har vi inte precis dreglat över den traditionella maten vi ätit.
Efterrättsbordet däremot gick inte av för hackor. Nyfiken som man är var man ju tvungen att smaka på alla läckerheter så magen blev stinnare än stinnast. Det enda som inte var en höjdare där var en dallrig gele i olika färger. För allt detta betalade vi hela 10€ per skalle.

Bordsservering

Efterrätts-bordet...

...som länsas

Det var flott värre med bordsservering av lokala volontärer uppklädda i vit skjorta som sig bör. Vår granne Antonio med familj var också där och han hade med sig sitt hemgjorda vin som han så rart delade med sig av till vårt bord när det ordinarie vinet tog slut, vi kände oss lite som VIP:are, alla andra fick hålla tillgodo med husets vin.
Ryktet om Hasses förkärlek för Aguardente har tydligen spritt sig för det kom fram en man med en flaska och ville bjuda på sagda dryck. Visserligen har Hasse sett honom några gånger på caféet och hälsat men aldrig talat med honom så det är ganska fantastiskt att han kom fram bara så där.

Riktigt tjusig tårta

Under lunchen höll ordföranden i "Folkets hus"-föreningen tal (vi fattade ingenting förstås) och efter honom höll en annan ett lååångt tal. Hasse blev alldeles dimmig på ögonen och höll på och somna så jag fick sitta och putta på honom så han höll sig vaken. Det kändes som om det var ett politiskt tal, vår mäklare var där och jag frågade henne om det och hon berättade att det var "borgmästaren" för kommundelen som bredde på eftersom det snart är val.

Serveringsfolket skålar med ordförande och de andra höjdarna vid honnörsbordet

Här sjungs det för 35-åringen

Efter lunchen mer eller mindre rullade vi ut till bilen och skjutsade hem Mandy och John. Vi hängde med dom in för vi skulle få en adress av dom och där blev vi kvar ett tag eftersom en vinpava åkte fram och vi fortsatte samkvämet.
Sammantaget blev det en lång lunch som startade 12.45 och vi kom hem 17.30. Kan lova att det blir ingen middag lagad i kväll inte.

Han satt och spelade på datorn hela tiden utom då han åt.

Rissois

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.