Boka ditt semesterboende i Tomar här
Välkommen till B&B Quinta dos Aromas med självhushåll.

Translate

Vädret i Caldas

Vädret Caldas da Rainha

Använder Blogger.
2013-07-26

Ännu mer ajaj


Dagen har jag tillbringat på Cedar Centre, dom som tog hand om fem valpar från Tomarhägnet vilket så här i efterhand inte var så lyckat förutom för valparna förstås. Först visade det sig att två av valparna hade valpsjuka och en av dom dog, sen spred sig valpsjukan till en av deras andra hundar, som tur var klarade den sig tack vare intensivvård av folket på Cedar Centre. Två av valparna de tog hand om har fått egna hem och de söker med ljus och lykta efter hem till de andra två. Enligt Tomarhägnet finns inte smittan där utan det var en tant som kom dit med den! Detta trots att fler än dessa valpar varit sjuka och dött där i Tomarhägnet.
Till råga på allt elände detta förde med sig till Cedar centre blev Barry, ägaren sjuk. Han har åkt ut och in på sjukhuset och ingen har vetat vad det var för något. Idag fick han svar på proverna och det visade sig att han har ett virus, men inte ett mänskligt virus, dvs ett virus som kommer från djur har tagit fäste i hans kropp. Det har visat sig att han har dåligt immunförsvar och var därför mottaglig. Vi alla, även läkarna misstänker att han fick i sig detta virus då han var i Tomarhägnet. Och han är inte den första som blivit sjuk där. Först var det Carmen som blev förgiftad så jag fick tvinga henne till sjukhuset, Mandy och Brigitte fick stora problem med magen, Mandy klarade sig tämligen lindrigt men Brigitte har varit dålig länge och till sist fick Carolyn ögoninflammation. Säkert har fler blivit sjuka som vi inte vet om och man kan nog säga att jag har haft en ofantlig tur som klarat mig.

Barry

Barry är nu så pass dålig (han äter 22 piller om dagen för att hålla sig på benen) så de har beslutat sig för att minska på antal djur, de har både hundar, katter, fåglar, åsnor och får som de räddat. Jag har frågat tidigare om att adoptera en åsna från dom men de sa att de skulle få stanna där till dödagar då de haft ett eländigt liv. Men nu har de beslutat att jag ska få adoptera en av åsnorna ändå, alltså for jag dit idag för att träffa Chloe och samtidigt ge dom en hjälpande hand.

Jag kan lugnt säga att det var som en dröm att jobba där. Hundarna har stora fina kennlar som rengörs två gånger per dag, max 4 i varje kennel, de får veterinärvård när det behövs, de blir avmaskade och vaccinerade, de har rastgårdar att gå ut i och mycket mer positivt. Katterna steriliseras och går lösa. Inga djur ges bort till vem som helst som de gör i Tomar utan de är väldigt noggranna med vilka som får adoptera. Djuren har det bra där.
Dom har inga bidrag utan lever på donationer och en gång i månaden anordnar dom en stor loppmarknad och tack vare detta kan de ta hand om sina djur. De har bara två volontärer som kommer regelbundet och en och annan strövolontär som jag. Kort sagt ett mönsterställe som gör ett fantastiskt arbete, de jobbar verkligen för djurens bästa.

Olika stallar

Några av kennlarna. Fotot tog jag då vi var där på studiebesök i våras

Rastgård där de kan springa av sig

Cedar Centre försökte tala om för folket i Tomar hur man kan driva ett hägn på ett bra sätt men ingen där ville lyssna eftersom det då ställer krav på att donationer används till det de är avsedda för. Vad dom gjort med pengar dom fått in förtäljer inte historien men i den ”ekonomiska sammanställningen” de visade på sista mötet visade att det fattades stora donationer och när vi påtalade det blev dom märkbart nervösa. När jag införskaffat foder och annat för donationer som kommit genom mig har de slutat att leverera foder m.m, dom har tagit det för en ersättning för deras ”insatser” istället för det komplement det var menat som. Tack vare det och mycket annat som hänt där har jag nu givit upp, och inte bara jag utan alla de volontärer som började i och med att jag startade.
Hägnet är nu anmält genom ett politiskt parti som reagerat både till polis, flera instanser i kommunen och någon slags instans i Santarem. Återstår att se om något kommer hända.

Dom har gjort i ordning en klinik i ett garage

Den inre delen av kliniken, allt är sekond hand dom kommit över billigt

Nåja, nog om Tomar, åter till åsnan Chloe. Det är deras yngsta åsna, runt 10 år tror man. När hon kom dit var hennes hovar så förvuxna så hon gick på haserna och hovarna pekade rätt upp i luften som näbbstövlar. Hon hade stått på stall de sista åren för hennes uråldriga ägare klarade inte av att sköta om henne. Hon hade så ont att hon inte kunde gå i början och hon var täckt av dynga. Hon var så ovan vid mänsklig kontakt så hon skyggade om någon försökte röra henne.
I dag efter flera verkningar av hovarna kan hon gå, även om det går lite stappligt. Hovslagaren är säker på att hon kan bli återställd efter några verkningar till. Hon har lärt sig att det kan vara mysigt att bli kliad men är fortfarande lite rädd om sina ben, men det är inga problem att ta hand om hovarna som tur är. Med mycket tålamod och kärlek tror jag nog att hon kan bli en toppenåsna.

Låt mig presentera Chloe med halvlockig päls, så söt



De har tre åsnor till med liknande öden. En av dom hade stått i så mycket dynga att skinnet frätt sönder på benen. Hon är idag mycket bättre men har ömtålig hud så förra sommaren hade dom fått trä byxor på benen för att skydda mot flugor och sol. I år har det än så länge räckt med att smörja in benen med en salva som håller flugorna borta, kanske hon behöver byxor igen längre fram i sommar.

Jag kan inte för mitt liv fatta hur man som djurägare kan negligera djurens behov och låta det gå så långt. När jag var på Their Voice Portugal som räddar hästar berättade de om en åsna dom fått in som hade brutit benet för tre år sedan där ägaren struntade i det så benet fick självläka. Det resulterade i att nedersta delen av benet var felvinklat så hon var i praktiken trebent. den åsnan hade ägaren bundit vid ett träd och tänkte låta den svälta ihjäl. Dom har fått dit hästar som de har varit tvungna att ha selar under magen för att de ska kunna stå upp, så svaga och undernärda har de varit. Helt enkelt ofattbart!

Bandagerad åsna, hon kunde inte heller gå när hon kom pga vildvuxna fötter

"Byx"-åsnan med insmorda ben

Jag ska åka dit nästa vecka igen för att bekanta mig lite mer med Chloe och sen får hon komma hit efter att jag varit i gamla Svedala.

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.


2 kommentarer:

Rolle o Carina sa...

Stackars djur,hur kan man fara så illa med dom ???
Vad är det för människor egentligen ???
Tur att ni kommit ner och engagerat er för deras bästa.
Kan man inte sköta o ta hand om dom på ett vettigt sätt
så ska inte ha ett enda djur !!!

Ni gör många välgärningar/Ha det gott

Annelie och Hans i Tomar, Portugal sa...

Hej på er. Tyvärr ligger dom ljusår efter oss, vi har ju en lång tradition av att ta hand om våra djur. Vad jag inte kan förstå är att dom inte behandlar sina "arbetsredskap" bättre. Det har ju inte alltid funnits traktorer och bilar och då var dom ju beroende av div olika djur för transport och arbete så man kan tycka att traditionen borde finnas. det lär ta många generationer innan de är "ikapp".

Ha det så gott
/Annelie