Svensk i Portugal - din dröm, vår verklighet

Det har varit en ganska lugn dag i dag. På morgonkvisten blev det en hyfsat lång promenad med hundarna. Vi hade tur, regnet upphörde lagom till promenaden och har hållt sig borta hela dagen. I natt öste regnet ner, regnmätaren visade på 15 mm. Det är perfekt att det regnar på natten, när vädergudarna är på det humöret, och inte på dagen. Nya blommor som dykt upp på promenaden Jag provade att göra två olika apelsinsoppor till festivalen nästa helg. Den ena blev tråkig så den skippar vi men den andra gick inte av för hackor. Den blev riktigt riktigt bra, en klar vinnare, bredvid tvålen förstås. Enkel var den också. Receptet hittar ni här Den vänstra blev trist men den högra blev super, ser kanske inte så kul ut men skenet bedrar Det har blivit fogning i badrummet också. Hasse började och hjälpte till efter soppkoket. Det är lite pyssel, speciellt som väggen i duschen har kakelplattor med smårutor som alla ska ha fog. Det blev inte helt klart så Hasse får fixa klart i morgo...

...var vi på idag i Óbidos (Googles koordinater 39,3623, -9,1569) tillsammans med Mandy och John. I dag blir det många bilder som visar lite av staden som ligger innanför slottsmurarna och mycket gott i gottgott. En stad väl värt ett besök även då det inte är chokladfestival Vy över Óbidos På väg... Käcka ljuslyktor på vägen Låg kö till ingången av själva festivalen   Fantastiska chokladskulpturer Hus med nyvakna tanter Ekorrarna var otroliga, kolla in svansarna Ett helt slott i vit choklad Käcka gubbar Ett helt kvarter Godisgubbar utanför Konstverk i karamell Barnen lär sig om choklad Chokladförsäljning i mängder Svenska flaggan! Fina fågelholkar, dock ej i choklad Levande statyer på väg till jobbet Fantastisk azulejos Det här paret kände vi igen, de var i Golegã också Kebab på portugisiskt vis, Espetada misto Lunch i gott sällskap Skriv gärna en kommentar, det är ...

Nu har vi varit hos advokaten och blivit på det klara med hur det funkar med testamente här. Vi tänkte att om vi skrev ett nytt testamente här i Portugal för enkelhetens skull skulle vi slippa stöka med översättningar, men det är ingen bra idé. I så fall gäller portugisisk lag, dvs att den efterlevande får 50% av kvarlåtenskapen och resten går till den andres släktingar, det är inte riktigt så vi tänkt det. Att hitta en översättare så där är inte helt enkelt så då tänkte vi att en översättning av vårt svenska testamente till engelska för att sen få det översatt av advokaten. Men nä, det gick inte för det får bara översättas i ett led och den som översätter ska intyga att det är korrekt ord för ord. Så på måndag ska vi kontakta ambassaden och se om de kan hjälpa till med översättningen eller om dom kan hänvisa till någon. När det väl är gjort ska vi ta papperen till advokaten och han fixar att det blir registrerat osv. "Kålträden" Couve Galega blommar något helt fantast...

I dag var det så dags för Hasses premiär som poesiuppläsare. Den här veckan har dom läsning som tema i skolan, där ungarna ska läsa böcker och även höra andra läsa. Jag körde till skolan och Hasse satt bredvid och övade, framför allt på den portugisiska delen eftersom alla uppläsare ska berätta om vad poemen handlar om på portugisiska. Väl framme började vi med att gå till en engelsk-klass där några av våra kamrater läste upp sagor och sägner från sina hemländer på engelska, sen fick eleverna svara på frågor. Ett bra sätt för dem att öva sina språkkunskaper. När det var över vandrade vi vidare till lärarrummet där uppläsarna fick rada upp sig. Alla började sina uppläsningar med en förklaring om handlingen på stapplande portugisiska för att sedan läsa upp själva poemet på sitt eget språk. En bra språkövning för dem också.  Jag filmade när Hasse läste upp sitt., tyvärr hörs det inte så bra men är det tyst runt er så kan ni nog höra hans uppläsning. Hemma igen så satte Hasse d...

Hej igen det är jag Hasse som ska skriva idag. Vad kan jag säga, jo att dagen har varit lite omtumlande, men det kommer vi till om en stund. Först får jag väl berätta om att vi, Annelie och jag hoppade skolan idag och gick på den återkommande kaffemorgonen där vi träffar utlänningar och det var ganska trevligt särskilt som det kom ganska många. Mest överraskande var att det stod en ny person där och såg lite bortkommen ut, han började tala med mig på engelska, men han såg inte ut som en engelsman, det visade sig att han var från Finland och talade svenska perfekt efter att ha bott i Stockholm i 12 år, nu bor han inte här i Tomar utan i en stad cirka 2 mil bort så vi lär väl inte träffas så ofta men vi har hans adress så lite då och då lär det väl bli. Grannens kalkon burrar upp sig, den gillar inte våra vovvar Sen blev det lite blandat, vi kollade in en ny tygaffär som vi hörde talas om på morgonen, där blev det ett par vaxdukar och det ska bli tyg till den skjortan jag v...

Under promenaden i dag med hundarna vred vi en del på huvudet och upptäckte att naturen börjar vakna till liv. En underbara känsla. Här kommer lite försmak på våren. Hoppas den kommer till er  med det snaraste. En ensam liten blomma bland bladknopparna Ultra light flygplan. hua va´ läskigt Ser ut som äppelträd men troligen är det något annar Blommande träd bland apelsinerna Rabatterna börjar prunka Rännilen har blivit till en livlig å Den ser inte mycket ut för världen men är fantastisk in natura Marmelosen (Kvitten) vaknar Några gula söta blommor Rosen hemma är på G... Märkligt moln eller vad det nu är Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.

Som vanligt en Måndag var jag på hägnet. Det kom en man i morse som lämnade en hund, det var så sorgligt att se. Hunden grät och stod på bakbenen mot grinden som om han ville säga - Gå inte! När hon sen skulle in i en av boxarna kunde jag verkligen känna hennes rädsla. 15 nyfikna hundar bara rusade fram och skulle undersöka medan kraken gjorde allt för att gömma sig men ingenstans fanns. Hon kröp ihop i ett hörn och körde in huvudet i hörnet med svansen mellan benen. Mötet gick bra i alla fall, ingen gruffade och alla lugnade ner sig tämligen snabbt. Om ett par dagar är hon sorgligt nog passiviserad som de flesta andra. Måste ju berätta något roligt också. När Hasse kom och hämtade mig tog vi ut Rufus på en liten promenad. Han for runt i kopplet och ville titta och lukta på allt, och inte minst ville han lyfta på benet, inte bara en gång utan gärna 3-4 gånger på varje pryl vi gick förbi. Nästa vecka ska vi ta med våra hundar och gå en promenad tillsammans med Rufus. Kommer dom över...