Idag blev det en tuff dag. Trots karta och kompass lyckades vi hamna galet när vi skulle ut ur Clermont-Ferrand. Vi hamnade på lokalvägar uppåt bergen, det blev backe upp och backe ner i ösregn, inte så kul i vanliga fall – ännu värre med lastbil.
|
Regn och rusk |
Till slut lyckades vi i alla fall komma fram till motorvägen vi tänkt från början, fast lite längre söderut. Det var en lisa när vägen planades ut och samtidigt blev det bättre väder.
Natten hade vi tänkt tillbringa på ett Etap-hotell i utkanten av Saint-Jean-de-Luz. Men – det som var utkanten av stan enligt kartan visade sig vara mitt i smeten med trånga trånga gator. Det är nog många som sitter och svär över en svenskregad gul bil ikväll. Till slut hittade vi hotellet men det visade sig vara trångt på parkeringen där med så det var bara att försöka trassla sig ut ur stan till motorvägen igen. Desperat letande efter hotell, ont om sådana efter vägen så till slut var vi i Spanien. Här hade vi inte tänkt landa förrän i morgon, men det är som det är.
|
En vy från Pyreneerna |
När vi kommit över Pyreneerna och dess tunnlar (tack och lov, vi har fått nog av backar och stup)
fick vi syn på en liten liten skylt med en säng. Dit åker vi! Och hittade en jätteanläggning utanför Vitoria-Gasteiz med 100-talet långtradare parkerade för natten, vilket är bra betyg för stället.
Här har vi nu en skön säng och en härlig dusch och livet leker. Det blev en lång dag och fler mil än tänkt i bilen, vi startade vid 7-tiden och hittade hotellet vid 21-tiden. Nu är vi bara ett ”stenkast” från nya hemma.
|
Samlade vägavgifter för Tyskland och Frankrike. |
|
Hasses stolthet vid röda pilen bland sina storebröder vid hotellet utanför Vitoria-Gasteiz |
Kommentarer
Ja ni har då haft en tuff vecka, men så många underbara minnen som ni snart kan både njuta av och skratta åt. Det får kanske bli ett kollage att ha på någon av de nya väggarna i ert nya hus av alla vägavgifter och övriga kvitton? Vi läser med spänning var dag om eran härliga resa.
Krama varandra och Duro och Loffe från Pappa och mamma.
Tack för välkomnandet Anna o Jan. Kanske vi kan ses framöver?